Ramen- och lingonfeber i hjärtat av Japan (Centrala Japan)

Godmorgon, goddag och godkväll! Det är väl hög tid att göra avbön igen på allt ohyfs vi sysslat med senaste tiden. Vi har sedan sist hunnit med att göra Osaka, Nara, Nagoya, Yokohama och delar av Tokyo till osäkra områden. I vårt hänsynslösa framfarande har främst jag under nätterna våldgästat ett antal stackare till vänner medan dagarna varit späckade med söka upp kända platser såväl som allsköns vanliga affärsgator och visa vilka som bestämmer.

För en dryg vecka sedan satt jag framför datorn ungefär så här också då till sent på natten. När jag var klar sov jag några timmar innan jag, Magnus, Keiko och hennes studiekamrat träffades på morgonen och tog tåget till Fushimi-Inari, där det främst finns ett ganska speciellt berg vi önskade besöka. Vi promenerade upp och ner för berget användandes oss av ett flertal av de otaliga stundtals branta stigarna och trapporna uppför bergets sluttning. Det maffiga var förstås dock inte själva promenerandet utan det faktum att man konstant under vistelsen där var omringad av oräkneliga mindre och större shinto-portar – s.k. torii. Totalt på berget står enligt uppgift över 10 000 portar, och det är otroligt häftigt att vandra runt genom dem.

Efter denna upplevelse återvände vi till Keikos lägenhet för att hämta upp Jacob, varpå vi åt lunch på Kyoto universitet – det näst finaste i landet – efter vilket vi återupptog promenerandet i uppförsbacke. Denna gång hela vägen upp på Daimoji-san, vilket är ett annat närbelagt berg vars topp är känt för sin fantastiska utsikt över Kyoto. Väl nere igen var det att skynda sig att packa ihop och ta pendeltåget till Osaka då jag bestämt träff med en gammal kompis som studerat i Falun för två år sedan – Shun. Riktigt kul att träffas för första gången på två år över middagen, men blev tyvärr tajt med nästa bestämda träff – med Mizuho som jag skulle sova över hos strax utanför Osakas stadsgränser. Mizuho som jag sedan hennes utbyte i Uppsala hela det gångna skolåret är god vän med var det också förstås mycket roligt att träffa igen, och jag kunde lägga mig på kvällen nöjd och glad efter den fullspäckade dagen.

Jag sov alltså hemma hos Mizuhos familj de tre nätterna i Osaka – natt två och tre kom även Magnus och Jacob dit och utnyttjade gästfriheten. Även om det var något nervöst då jag faktiskt inte sovit över hos någon kompis familj förut så gick det förstås alldeles utmärkt och vi blev väl omhändertagna. Första heldagen i Osaka tillbringades på skilda håll där Magnus och Jacob gjorde den obligatoriska rundan jag redan avklarat inkluderandes Osaka slott m.m. Jag och Mizuho var först på ramenmuseum där vi fick pussla ihop vår egen koppnudelkopp (välja ingredienser själva och klottra på koppen), sedan till ett spa och äventyrsbad vilket var riktigt skoj men i slutändan kostade mer än jag räknat med (250 kr, varav inträde 100 kr...). Efter det samlades vi och tillsammans med två av Mizuhos kompisar åt vi underbar okonomiyaki.

Andra dagen åkte vi alla tillsammans till Nara där vi blev guidade runt av en annan av Mizuhos kompisar. Vi såg Naras berömda jätte-Buddhastaty, platsen där gamla parlamentet stått och lite tempel hit och dit, samt åt en Nara-specialitet till lunch. Kan påpeka att vårt sätt att turista nu känns som att det närmar sig det typiska japanska där man effektivt betar av alla berömda platser, helst på en guidad tur, fotar dem i mängder och äter lokala maträtter.

Dagen efter Nara var det dags att dra vidare igen, med tidigt morgontåg från Osaka mot Nagoya - centrum i Japans tredje största storstadsområde lämpligt beläget emellan Tokyo och Osaka. Nagoya står förstås i skuggan av sina storasyskon och det är inte speciellt konstigt att jag inte turistat där förut trots att jag hunnit passera staden fyra gånger. Vi gjorde det enkelt för oss och kollade in ett Toyota-museum (Toyota ligger i samma län men som bekant i staden Toyota), slottet utifrån, en fin park och de intressanta centrumgatorna. Samt åt misokatsu – smaskig Nagoya-specialitet.

På kvällen satte vi oss på en nattbuss som under sex timmar tog oss till Yokohama strax söder om Tokyo, vår sista nämnvärda destination före huvudstaden. Yokohama är Japans näst största stad men i praktiken är det bara den mest tätbebyggda förlängningen av Tokyos storstadsområde – ju världens största sådant.

Vi kollade i princip bara in de moderna kustdistrikten, med uppfärd i Japans högsta skyskrapa Yokohama Landmark Tower, åkte berg-och-dalbana och promenerade mycket som vanligt. På eftermiddagen skildes vi åt då jag gick på konsert med min japanska favoritartist Ai Otsuka. Det var hennes årliga jubileumskonsert och riktigt skoj! Det blev dock ett slags antiklimax inför den sista låten då hon avslöjade att hon under sommaren blivit gravid och därför skulle ta en paus från turnerandet och det mesta av artisteriet under obestämd tid efter denna konsert. Jag är därmed glad att jag hann gå på konsert med henne nu...

Efter konserten var det tillbakafärd till centralstationen. Medan Jacob och Magnus letade upp ett mangacafé att tillbringa natten på tog jag tåget 35 minuter bort ifrån stadskärnan och till en med Stortokyo-mått mätt lantlig liten förort på 260 000 invånare, Hiratsuka. Där skulle jag sedan bo i tre nätter och två dagar hemma hos min nästa gode väns, Taizos, familj. Taizo är doktorand i fysik och var också utbytesstudent i Uppsala det gångna skolåret. Medan vi hade skoj där i skuggan av Tokyo åkte mina två reskamrater i förväg in till storstaden och till sitt hostel i stadsdelen Asakusa.

Jag, Taizo och hans ena syster tog en bilutflykt in mot Yokohama först till IKEA för lite svensk nostalgi samt för svensk matvarushopping. Till min förtret fanns dock varken knäckebröd eller lingonsylt som var de varor jag främst sökte. Det föregående p.g.a. säljstopp då japaner uppenbarligen har svårt för konceptet och det senare tvärtom p.g.a. slutförsäljning efter oväntat stor anstormning. Efter IKEA var vi till Yokohamas ramenmuseum. Dock en helt annan typ av museum än det jag och Mizuho var till i Osaka – detta museum beläget i en källare var som en tidsmaskin till ett halvsekel äldre Tokyo med imitationer av dåtidens butiker, gränder och gatustånd. Huvudsyftet var dock att äta ramen, vilket man gjorde på någon av närmare ett tiotal olika små restauranger som serverade nudlar i en mängd olika regionala varianter. Jag åt Okayama-ramen, helt ok! Inget slår nog dock Hakata-ramen som vi åt två gånger i Fukuoka... På kvällen åt vi hämtsushi – första sushin denna Japanvistelse, gott!!

Dagen efter blev jag runtvisad i småstaden Hiratsuka, varpå jag följde med Taizo till hans universitet Keio, och fick se hans forskargrupps kontor och vara med på ett litet seminarium. Morgonen därpå gav jag mig tillslut vidare till slutdestinationen på denna tvåmånadersresa österut. Väl framme i Östra Huvudstaden, a.k.a. Tokyo, träffade jag Jacob en stund, vi letade tillsammans upp en affär där man faktiskt kunde köpa såväl svensk lingonsylt som knäckebröd. Dessvärre en av de allra mest lättuggade söta Wasa-bröden, långt ifrån ordentligt hårdbröd typ Husman. Efter shoppingen begav jag mig till Nerima där ytterligare en nyligen hemkommen Uppsalajapan till kompis, Aki(hiro) bor och låter mig slagga på hans matta. Som ni hör går allt som smort, och nu är det bara två veckors flängande här i huvudstaden som återstår innan vår nya kommande vardag tar vid. Vi hörs igen när Sendai väl kan räkna in en handfull Uppsalabor till sin befolkningsstatistik!

Bilder:

Fushimi-Inari, ett berg fullt av stigar som alla är prydda med totalt över 10 000 shintoportar (torii), stundtals känns det som att gå igenom tunnlar. Urhäftigt.

Fushimi-Inari, a mountain full of trails which all are decorated with over 10 000 shinto gates (torii), in some places it feels like walking through tunnels. Awesome.

Kyoto universitet, Japans näst högst ansedda och hemuniversitet åt Keiko. Vi passade på att äta lunch i skolmatsalen.

Kyoto University, Japan's second highest viewed university. Keiko does her Master programme here. We ate lunch in the school restaurant.

Daimoji-san, ett berg nära centrala delarna av staden som bjuder på en fantastisk utsikt över staden. Tillsammans med Fushimi-Inari den sevärdhet jag tyckte bäst om i Kyoto.

Daimoji-san, a mountain close to the city center which boasts a wonderful view of the city. Along with Fushimi-Inari the place I enjoyed the most in Kyoto.

Jag och Mizuho tillverkade vår egen kopp-ramen (nudlar) på ett museum i Osaka tillägnat den klassiska snabbmaten.

Me and Mizuho made our own cup noodle dish in a museum in Osaka dedicated to the classic fast food.

På kvällen mötte vi upp med två vänner till Mizuho, Jacob och Magnus och åt okonomiyaki på en restaurang. Jag älskar verkligen okonomiyaki!

In the evening we joined with two friends of Mizuho, Jacob and Magnus and ate okonomiyaki in a restaurant. I really love okonomiyaki!

På vår dagsutflykt till Nara såg vi den obligatoriska enorma Buddha-statyn, kollade in det gamla parlamentet m.m. i den jättegamla huvudstaden (före Kyoto).

On our day trip to Nara we saw the must-see enormous Buddha statue, checked out the old parlament and more in the very old capital town, before Kyoto.

Vi bodde hos Mizuho under Osakavistelsen, det var riktigt skoj, tack så väldigt :D ! Och huset var verkligen arkitekturmässigt intressant!

We stayed at Mizuho's place in Osaka, it was really fun, thanks very much :D ! And the house was certainly architecturally very interesting!

Nagoya med Toyota-museum. Detta är tydligen framtidens transportmedel, jag är inte övertygad...

Nagoya with Toyoya museum. This is apparently the vehicle of the future, I'm not convinced...

Utsikt över Tokyo-bukten från Japans högsta skyskrapa.

View over Tokyo bay from Japan's highest skyscraper.

Fantastisk konsert med Ai Otsuka! Fotoförbud förstås, men kunde inte låta bli. Man ser ju ändå inget.

A fantastic concert with Ai Otsuka! Photographing of course not allowed, but I couldn't stand. You can't see anything anyway so.

IKEA i Yokohama! Hejdå!

IKEA in Yokohama! Hejdå!

Ramenmuseum i Yokohama, häftigt känsla av gamla Tokyo!

Ramen museum in Yokohama, awesome feeling of old Tokyo!

Hejdå familjen Shibuya! Tack för allt ^^ !

Bye bye Shibuya family! Thanks for all ^^ !

Slutligen ankomst i Städernas stad. Shinbashi, en av många knutpunkter i tåg- och tunnelbanenätet blev första anhalt, för byte förstås.

Finally arrival in the City of cities. Shinbashi, one of many hubs in the railway and subway network was my first destination, for transfering of course.

Slutspurt i Tokyo innan mitt fyra månader långa sommarlov och två månader långa resa till slut tar slut och allvaret börjar vid Nordöstra Universitetet! Tokyovistelsen skriver jag alltså om när jag slutligen kommit in i min bostad i Sendai alldeles i början av oktober. Ses då!